Historik

Det kan för oss alla som lever i Sverige av idag vara lätt att hålla yttrandefrihet, näringsfrihet, jämlikhet och fria demokratiska val som självklara i ett land som funnits och som fått förbli i fredstillstånd och demokrati så länge som Sverige har fått vara. Men blickar man bakåt i historien ett par århundraden kommer vi snart märka att mycket av det vi idag tar för givet har uppkommit relativt sent såväl i mänsklighetens som i Sveriges historia.

Vid tiden för bildandet av Åttonde Decemberföreningen rådde det för det stora flertalet i Sverige inte någon större frihet och jämlikhet – detta kan vara viktigt att tänka på när man nu 150 år senare försöker sätta sig in i de glädjescener och de känsloyttringar som visades sig i och med införandet av en tvåkammarriksdag i Sverige.

Det föreningen firar är händelsen från slutet av år 1865. Men hela 1800-talet hade präglats av förändringens vindar. T ex infördes en ny fattigvårdsförordning 1847 vilken flyttade över ansvaret för de fattiga från deras husbönder till socknarna och till det allmänna. Samtidigt förbjöds socknarna att i fortsättningen hindra fattiga från att flytta in och genom att flyttningsrätten gjordes fri blev de fattiga en lättrörlig arbetskraftsreserv. Vad gäller jämlikhet mellan män och kvinnor infördes 1846 ett beslut om lika arvsrätt för män och kvinnor och år 1858 bestämdes att en ogift kvinna kunde bli myndig vid 25 års ålder.

De första åren 1865-1915

Vid tiden kring 1865 var Jönköping en gammal trästad som hade börjat industrialiseras. I staden, vars centrum fanns mellan Hamnkanalen och Hovrättstorget, bodde drygt 9000 invånare. Efter att en storbrand hade rasat den 1 mars 1854, hade man börjat bygga upp den nya staden och bland de hus som byggts upp på de brunna tomterna återfinns t ex Stora Hotellet. Den 1 december år 1864 invigdes Södra Stambanan vid det vackra nybyggda stationshuset i Jönköping, vilket gjorde att man från nyåret 1865 kunde åka tåg från Stockholm till Malmö.

Några veckor senare, den 17 januari 1865 utkom det allra första numret av Jönköpingsposten, sålunda är Åttonde Decemberföreningen och Jönköpingsposten lika gamla och fyller i år båda 150 år. I lördagsnumret av tidningen den 9 december redovisas huvuddragen av debatten samt givetvis resultat av omröstningen i riddarhuset. Vidare kan i Jönköpingspalten denna dag med anledning av representationsförslaget läsas att ”en väldig folkmassa var i rörelse å stadens gator. I dag fortsätter festligheterna med stor bal å hotellet”.

Åttonde Decemberföreningen i Jönköping stiftades till minnet av den nya representationsordningens antagande den 8 december 1865. Ett antal framstående medborgare i staden var med vid stiftandet av föreningen, men den egentlige initiativtagaren till föreningen var Vagnsfabrikör Lars Peter Wahlin och han är den som bör ges den största äran av föreningens tillkomst.

Annons införd i Jönköpingsbladet den 11 januari 1866.Föreningen inbjuder till det första mötet den 15 januari 1866, på vilket den första styrelsen valdes. Annonsen är undertecknad av initiativtagaren och därtill även föreningens första ordförande L.P Wallin

Det första sammanträdet i föreningen hölls den 15 januari 1866 och då valdes den första styrelsen vilken bestod av följande: Fabrikör L. P. Wahlin (ordf.), Fabrikör C. F. Djupström (vice ordf.), Bagare J. Andersson (kassaförvaltare), Sadelmakare A. Gustafsson, Konditor A.A. van der Hagen, Fabrikör Th. Ringström, Källarmästare C. J. Lundberg, Fältskär O. Granström, Handlanden A.J. Bergstrand och Handlanden Aug. Hallgren.

Lars Peter Wahlin – en av de som var med och stiftade föreningen.
Bilden hämtad från den första minnesskriften som utgavs till 50-årsminnet 1915

Till kvartalssammanträdet som hölls den 8 mars inkom styrelsen med de första stadgarna som där antogs av sammanträdet. Redan i de allra första antagna stadgarna framgår det att ledamöterna ska sammanträda så mangrant som möjligt varje år den 8 december, 8 mars, 8 juni samt 8 september och på dessa möten skall medlemmarna erlägga kvartalspenning 3 Rmt (riksdaler riksmynt). När ledamot i femton år ordentligt erlagt sina avgifter, kan denne om så önskas vara befriad från kvartalsavgift och dessutom för sig eller de sina uppbära en pension av minst 10 Rmt, räknat från pensionsdagen.

Tillsammans med de framtagna stadgarna skickades till stadens borgare en inbjudan om medlemskap i föreningen. Tack vare ett energiskt arbete av styrelsen kom det att bli en stor anslutning av medlemmar till föreningen och vid slutet av första året fanns det inte mindre än 169 medlemmar upptagna i medlemsmatrikeln. Dock var det enbart 22 av dessa som fullföljde sina inbetalningar och som därmed framöver kvarstod som medlemmar i föreningen.

En anledning till att många medlemmar valde att gå ur den nystartade föreningen var att det under åren 1867-1869 inom föreningen uppstod meningsskiljaktigheter, vilka t o m höll på att störta hela föreningen. Orsaken till meningsskiljaktigheterna var att det inom föreningen fanns två olika grupperingar, där den första grupperingen ville att föreningen skulle följa det första uppsatta reglementet och där syftet var att fortsätta vara en pensionsförening. Den andra grupperingen verkade istället för att föreningen skulle sammanslås med Borgarkassan.

Meningsskiljaktigheterna höll på under några år och vid sammanträdet den 8 december 1870 kunde en kommitté lägga fram ett medlingsförslag, vilket med några smärre ändringar antogs. Det antagna förslagets stadgar och reglemente har i väsentligt avseende fortsatt att gälla genom alla år sedan de antogs.

På föreningens 10-års jubileum, vilket hölls efter det ordinarie sammanträdet den 8 december, fick föreningens stiftare Fabrikör L. P. Wahlin mottaga ett hjärtligt tack för den stora möda och nit han nedlagt till förmån för föreningen. Den dåvarande ordföranden, August Hallgren, redogjorde i sitt tal om den stora betydelse som föreningen redan haft och som den säkerligen skulle komma att få för många fler. Redan vid sammanträdet den 8 september beslutade att den 8 december 1885, skulle det med en enkel fest firas såväl föreningens stiftare som föreningens tjugoåriga tillvaro. Festen anordnades på Stora Hotellet och även vid detta tillfälle hedrades minnet av L. P. Wahlin. På denna fest höll skollärare J. F. Berg ett högtidstal som även beskrev föreningens historia.

Den 8 Maj 1901 höll föreningen ett extra sammanträde på grund av att föreningens kassör Fabrikör Th. Ringström meddelat att han ville avgå från posten som kassör. Vid sammanträdet framförde föreningen ett stort tack till Ringström för det utmärkta sätt på vilket han utfört sina åligganden som kassör och sammanträdet beslöt enhälligt att tilldela honom en minnesgåva, till vilken pengar skulle tas ur föreningens kassa. Gåvan, en prydnadspjäs av silver, vilkens värde fick uppgå till 125 kr fick även en vacker inskription. Pjäsen skulle överlämnas till Ringström på en enkel fest på Stora Hotellet den 8 juni 1901. Till denna fest infann sig medlemmarna mangrant och på festen rådde en gemytlig stämning. Dock var detta sista mötet som den gamle kassören fick uppleva då han avled den 2 september samma år.

Under de därefter kommande åren fram till föreningens 50-års jubileum pågick föreningens verksamhet utan några direkta större bemärkelsedagar, t ex nämns ingenting i protokollen om föreningens 40-årsdag. Troligen var det bistra tider och föreningen valde att spara på sina tillgångar.

En insats som dock förtjänar att nämnas skedde i början av 1914, det år då det första världskriget bröt ut. Sverige befann sig i en svår politisk kris. Den sittande regeringen hade avgått, en ny regering skulle väljas, och det blev Kungen förunnat att till den förre presidenten i Göta Hovrätt Hjalmar Hammarskjöld lämna uppdraget att bilda en ny regering. Hammarskjöld, som under en rad år hade varit Jönköpingsbo, bildade regering och blev även Sveriges statsminister. Som en hälsning beslutades på styrelsesammanträdet den 17 februari 1914 att till den nytillträdde avsända ett hälsningstelegram.

”Statsminister Hammarskjöld, Stockholm
Åttonde Decemberföreningen i Jönköping, stiftad år 1865 bland Jönköpings Borgerskap till Guds ära och medmänniskors gagn samt till minne av nya representationsordningens antagande den 8 December, har enhälligt beslutat att för Konungens nya råd uttala sin fasta förvissning därom, att detsamma alltid ska veta till Konungens ära och till rikets gagn och utan ingripande på Svenska Riksdagens grundlagsenliga rättigheter hävda den Svenska Konungamaktens av Konungen själv, med Råds råde utöva myndighet att landom råda, rike styra, lag styrka och frid hålla.”

Dess styrelse: J.A. Svensson J.P. Warolin, H.R. Lindell, Ph. Grunditz, C.A. Ringqvist, Sv. Carlsson, F.O. Petré, C.G. Johansson, J. P. Johansson, Aug. Richard.

Hälsningstelegrammet finns även omnämnt i tidningen ”Vestkusten” som gavs ut i USA den 19 mars 1914

Hälsningstelegrammet som skickades till den nya Statsministern väckte stor uppmärksamhet över hela landet och kom även att omnämnas i ett antal tidningar. Det blev så uppmärksammat att det till och med omnämndes i tidningen ”Vestkusten” den 19 mars 1914.”Vestkusten”var en veckotidning som utgavs i USA som en ”Frisinnad tidning för svenskarna på Stillahafskusten”

Så närmade sig då föreningens 50-årsjubileum, och på förslag av Ph. Grunditz hade föreningen tillsatt en kommitté redan den 8 mars 1914, bestående av Aug. Richard, C. A. Ringqvist och Ph. Grunditz. I kommittéförslaget ingick bland annat att en minnesskrift skulle tas fram och tryckas i 100 exemplar. Det uppges att skriften skulle utformas värdigt men utan att verka påkostad och priset för densamma fick ej överstiga 300 kr.

Föreningen firade sitt 50-årsjubileum den 8 december i festsalen på Stora hotellet under ledning av föreningens ordförande J. A. Svensson. Han hälsade alla närvarande varmt välkomna och hoppades att föreningen skulle gå en ljus framtid till mötes. Liksom vid tidigare jubileum framhölls även denna dag föreningens stiftare L. P. Wahlins minne.

På festen föredrog föreningens sekreterare Ph. Grunditz en minnesrik historik över de 50 år som föreningen verkat och han avslutade med att uppläsa en förteckning över avlidna medlemmar inom styrelsen, vilka hade varit särskilt verksamma och lagt ned mycket arbete för föreningen. Den ekonomiska ställningen i föreningens kassa var vid denna tid cirka 25000 kr och under de gångna 50 åren hade 9885 kr utbetalats i understöd. Efter att sammanträdet hade avslutats, samlades samtliga medlemmar till en supé, där en god stämning rådde och många tal hölls. Ordförande tackade de närvarande och hoppades att föreningen framöver skulle utveckla sig och verka för det goda ändamål till vilket föreningen stiftats.

1915 års styrelse. Bilden är hämtad från den första minnesskriften, utgiven till 50-årsminnet 1915

Minnesskriften som hade utarbetats av föreningens sekreterare Ph. Grunditz och tryckts på Richardska boktryckeriet delades ut till samtliga på jubileet närvarande medlemmar. Ett tack från föreningen framfördes till kommittén för arbetet med minnesskriften. Skriften som skrevs till 50-års jubiléet är väldigt sällsynt. Gustaf Lorentz som till 100-årsjubiléet år 1965 skrev en ny minnesskrift uppger att ingen av de då levande medlemmarna hade sett eller läst minnesskriften.

Den restupplaga av skriften som kan ha funnits kvar brann troligen upp vid en eldsvåda i det Richardska boktryckeriet den 23 juli 1923. När minnesskriften till 150-årsjubiléet skulle tas fram visade det sig dess bättre att Kungliga biblioteket i Stockholm har ett exemplar av minnesskriften från 50-årsjubiléet.

Åren 1915-1965

År 1918 tar äntligen det första världskriget slut, hela världen börjar tro på en ljusare framtid igen. De följande åren flöt föreningens verksamhet på med nya medlemmar, men givetvis gick även medlemmar bort. I mars 1918 avled Fabrikör H. R. Lindell, kassör i föreningen sedan 1901. Den 8 januari 1924 avled disponent J.P. Warolin i en ålder av 84 år. Sekreterare Grunditz berättar i en minnesruna över Warolin att han var medlem i föreningen under hela 55 år och att han knappast varit borta från ett enda sammanträde. Warolin var dessutom föreningens ordförande under flera år och därtill vice ordförande i mer än två decennier.

I mitten av 1920-talet rådde det dåliga tider vilket även återspeglade sig på medlemmarnas lust att besöka föreningens sammanträden. Vid denna tid fanns över 50 inregistrerade medlemmar i föreningen men ibland närvarade enbart några få medlemmar på mötena.

Den 8 december 1925 fyllde föreningen 60 år och detta firades med en enkel fest på Hantverkarföreningens nya lokaler. Under festen läste sekreteraren upp det allra första protokollet för att medlemmarna skulle få en inblick i föreningens historia och därefter föredrog han även en kort historik över de senaste 10 gångna åren.

Den Kungliga Socialstyrelsen hade tagit fram en skrivelse om att alla understödsföreningar vars medlemsantal överstiger 50 skall före den 1 januari 1928 enligt ny lag av den 18 juni 1926 vara inregistrerade. Föreningen behandlade denna skrivelse på styrelsemötet den 27 maj 1927 och tillsatte en kommitté att förbereda frågan. Kommittén inkom med förslaget att föreningen vid sitt sammanträde den 8 september skulle besluta att begränsa sitt medlemsantal till 49 stycken för att föreningen skall känna sig skyddad från efterräkningar från statens sida. Efter mycket diskussioner för och emot förändringen beslutades att uppskjuta frågan till årssammanträdet den 8 december för ett avgörande beslut. Vid sammanträdet den 8 december närvarade 24 medlemmar och när frågan om begränsning av medlemsantalet kom upp på dagordningen avgjordes frågan genom votering och förändringen klubbades igenom med 15 röster mot 9. Detta var ett historiskt ögonblick i föreningens historia, i och med detta kom föreningen att kunna verka utan påverkan från annat håll.

På årsmötet 1928 begärde fabrikör J.A. Svensson att få avgå som föreningens ordförande med motivering att 30 år som ordförande räckte och att han snart skall fylla 82 år, men att han ändå kvarstod i styrelsen till vidare. Fabrikör Svenssons svärson Philip Grunditz trädde in som ny ordförande i föreningen.

Föreningens 65-årsdag firades den 8 december 1930 i Hantverkarföreningens lokal under närvaro av ett tjugotal medlemmar med sedvanliga förhandlingar och därefter en enklare supé.

Den tidigare ordföranden under många år J. A. Svensson avled den 14 februari 1932 i en ålder av 85. Vid sin bortgång var han föreningens äldsta medlem och hans medlemskap omslöt 47 år. Begravningsgudstjänsten ägde rum i Kristine kyrka och nästan samtliga medlemmar i föreningen var närvarande. På decembermötet samma år tecknade hans efterträdare Ph. Grunditz en minnesruna över svärfadern, i vilken han bland annat lyfte fram all den tid och det arbete som J. A. Svensson hade lagt ned för föreningens bästa.

Vidare kan meddelas att vid mitten av 1930-talet ökade intresset för inträde och nu blev det kö för medlemskap i föreningen. Troligen berodde det ökade intresset för medlemskap på såväl nyskapande verksamhet i föreningen och på grund av föreningens exklusivitet i och med stopptecknet i form av maximalt 49 medlemmar.

Vid årsmötet den 8 december 1934 hölls parentation över avlidna medlemmar, varav en var styrelseledamoten Albin Johansson, som avled hastigt den 10 december 1933. Albin hade blivit medlem 1924 och varit styrelseledamot sedan 1929. Han valdes till vice ordförande 1931 och detta var han vid sin bortgång. Begravningen ägde rum i Kristine kyrka som var fylld till bristningsgränsen vid tillfället.

Den 8 december 1935 firades 70-årsjubileum i Hantverkarföreningens lokal, och detta var första gången i föreningens historia som herrarnas damer fick vara med på festligheterna. Ordförande Grunditz uttalade sin förtjusning över att för första gången kunna hälsa såväl herrar som damer välkomna. Genom damernas medverkan skulle säkert föreningens högtidsdagar få ett mera skimrande ljus över sig än tidigare och den gemensamma glädjen skulle höja feststämningen och skapa en samvaro till allas belåtenhet.

År 1939 bröt andra världskriget ut och detta påverkade även föreningen som höll på att planera inför det stundande 75- årsjubiléet. På grund av de rådande tiderna beslutades att jubiléet hölls på Hantverkarföreningen lokal, istället för på Stora Hotellet som först hade planerats. Den 8 december 1940 samlades 28 medlemmar och 25 damer i Hantverkarföreningens lokal för att övervara den högtidliga minnesfesten av föreningens 75-åriga tillvaro. Ordförande hälsade alla välkomna och därefter läste Gustaf Lorentz en för detta tillfälle skriven prolog. Efter detta följde högtidstal, minnestal över avlidna medlemmar och därefter en väl arrangerad supé.

På decembermötet 1947 valdes Olof Nilsson till ny ordförande och samtidigt utsågs föregångaren på posten Philip Grunditz till hedersordförande i föreningen för sina mångåriga insatser under flera decennier, verksam både som sekreterare och som ordförande. Två år senare kom ett sorgebesked att fabrikör Philip Grunditz avlidit hos sin dotter i Göteborg i en ålder av 74 år.

Kvartalssammanträdet den 8 september 1951 hölls på pensionat Anneberg i Bottnaryd. På mötet deltog ett 25-tal medlemmar och först hölls sedvanliga förhandlingar och därefter bjöds på förfriskningar ute i trädgården. Något senare bjöds på ett ståtligt fyrverkeri medan medlemmarna under högtidliga former avnjöt en kräftsupé vid de festligt dukade borden. Att förtära kräftor på septembermötet har kommit att bli en tradition inom föreningen.

Den 8 december 1955 firade föreningen sitt 90-årsjubileum. Denna gång gick festen av stapeln på Mercurisalen i Köpmännens hus och det skedde under mycket festliga former och med stor tillslutning av medlemmar och deras damer. Som särskilt inbjudna fanns även änkor till avlidna medlemmar. Efter sammanträdet tågade samtliga in i matsalen till tonerna av Borgs orkester, där ett rikligt julbord väntade.

95-årsjubiléet firades i Hantverkarföreningen vackert smyckade lokal den 8 december 1960. Just detta jubileum firades kanske något anspråkslösare än tidigare med tanke på att det inom några år stundade ett hundraårsjubileum.

De senaste 50 åren 1965-2015

Föreningens 100-årsdag firades den 8 december på restaurang Backgården. På detta jubileum deltog 58 medlemmar och damer, mötet leddes av ordförande Alvid Ingerfeldt. På festen delade man ut ljusstakar i gammalt silver till 10 välförtjänta medlemmar, vilkas medlemskap översteg 25 år på högtidsdagen. Detta har blivit en sed och silverljusstakar delas sedan dess ut till alla medlemmar då de uppnått 25 års medlemskap. I samband med hundraårsfesten delades en minnesskrift över de gångna hundra åren ut. Minnesskriften skrevs av medlemmen och sedermera även hedersmedlemmen Gustaf Lorentz och den trycktes i 200 exemplar.

Även vid tiden för Föreningens 100-årsdag pågick det krig i världen. Dess bättre inte ett världskrig men givetvis påverkade även kriget i Vietnam människors medvetande. I Sverige rådde dock högkonjunktur med en hög tillväxttakt. Nu hade den ökande produktiviteten inom industrin gjort att kurvan för andelen jobb inom industrin börjat sjunka. Istället var det tjänstesektorn som växte sig allt större. Beträffande bebyggelse i Jönköpingsområdet var det vid denna tiden stort fokus på byggandet av bostäder. Bland områden som bebyggdes kan nämnas Ekhagen samt Österängen där ett antal punkthus uppfördes.

Det 110:e årsmötet hölls i Odd Fellows lokaler den 8 december och där deltog 58 medlemmar och damer. Per Medin hanterade ordförandeklubban för första gången och på mötet utsågs Harry Carlsson till föreningens hedersordförande medan Axel Johansson samt Robert Åberg utsågs till hedersmedlemmar i föreningen.

1985 firades det 120:e årsmötet, denna gång den 7 december på Hantverkarföreningens lokal och där deltog 51 personer i festligheterna. Den välsmakande jubileumsmenyn hade komponerats av källarmästaren på den närliggande krogen Amadeus.

Sekreterare Gunnar Sjöström, ordförande Ulf Fransson och kassaförvaltare Ove Vipdal på decembermötet 2011. På bordet återfinns de ljusstakar och medlemsnålar som delades ut till nyinvalda medlemmar.
Foto ur föreningens samling

130-års jubiléet firades på WF:s lokaler på Norra Strandgatan den 8 december 1995 och blev en minnesvärd tillställning med god uppslutning. Ett sextiotal närvarade på festen som leddes av ordförande Lars-Eric Svensson vilken även föredrog en välfylld historisk tillbakablick över såväl föreningen som Jönköpings stad under de 130 år som passerat sedan föreningen bildades.

Peter Edlund avtackar Ulf Fransson på årsmötet i december 2014.
Foto Stefan Karlsson.

År 2005 firade föreningen sitt 140-års jubileum och till detta jubileum sammanställde föreningens sekreterare Gunnar Sjöström en minnesskrift. Festen hölls även denna gång på WF:s lokal och till festen hade man ställt i ordning en utställning med gamla föremål inlånade från Folkrörelsearkivet i Jönköping.

På kvartalsmötet i juni 2015 besöktes Miliseum i Skillingaryd. Sven Engkvist, chef på militärmuseet, föreläste och visade museet.
Foto Stefan Karlsson

Så har vi kommit fram till år 2015, då föreningen får fira sitt 150- årsjubileum. Jubileumsfesten hålls som så många tidigare fester på den vackra och trevliga lokal som tillhör Hantverksföreningen i Jönköping.

Styrande i föreningen genom åren

Under de 150 åren har följande ledamöter fungerat som:

Ordförande

L. P. Wahlin 1866-1870
Aug. Hallgren 1871-1877
J. P. Warolin 1878-1882
A. Feltström 1883-1898
J. A. Svensson 1899-1928
Ph. Grunditz 1929-1947
Olof Nilsson 1948-1953
Ernst Gustafsson 1954-1954
Georg Benér 1955-1955
Helge Svahn 1956-1962
Einar Johansson 1963-1963
Arvid Ingerfeldt 1964-1967
Harry Carlsson 1968-1975
Per Medin 1976-1987
Sven Harry Carlsson 1988-1993
Lars Eric Svensson 1994-1998
Per-Åke Gustafsson 1999-2005
Ulf Fransson 2006-2013
Peter Edlund 2014-

v. Ordförande

C. F. Djupström 1866-1867
A. Gustafsson 1868-1868
C. van Hagen 1869-1869
F. G. Sandvall 1870-1870
A. Feltström 1871-1871
J. P. Warolin 1872-1877
C. O. Wassberg 1878-1890
J. A. Johansson 1891-1898
H. R. Lindell 1899-1900
J. P. Warolin 1901-1923
Sv. Carlsson 1924-1926
Aug. Richard 1927-1930
Albin Johansson 1931-1933
Harald Esk 1934-1945
Olof Nilsson 1946-1947
Georg Benér 1952-1954
Lennart Grunditz 1955-1957
Ejnar Johansson 1958-1962
Harry Carlsson 1963-1967
Axel Johansson 1968-1972
Per Medin 1972-1975
Lars-Eric Svensson 1976-1982
Berth Berenstam 1983-1987
Bertil Johansson 1988-1993
Karl Arne Jönsson 1994-1996
Per Åke Gustafsson 1997-1998
Torbjörn Axberg 1999-2009
Lars Hansson 2010-2011
Peter Edlund 2012-2013
Ulf Fransson 2014-
xxx
Stefan Karlsson 2022-

Kassaförvaltare

J. Andersson 1866-1869
A. Feltström 1870-1871
Th. Ringström 1872-1900
H. R. Lindell 1901-1918
F. O. Petré 1919-1919
Nils Lundberg 1920-1934
J. W. Lindahl 1935-1949
Ernst Gustafsson 1950-1953
Eric Andersson 1954-1957
Eric Lundberg 1958-1976
Karl-Gustaf Hamp 1977-1986
Jan Ekendahl 1987-1993
Kenneth Bergström 1994-1995
Rolf Larsson 1996-2003
Ove Vipdal 2004-2010
Jörgen Wixe 2011-2021
Jouni Vornanen 2022-

Sekreterare

Aug. Hallgren 1866-1867
J. F. Berg 1868-1890
C. O. Wassberg 1891-1908
Ph. Grunditz 1909-1928
Alfred Björk 1929-1933
Axel Svensson 1934-1959
Alvid Ingerfeldt 1960-1962
Axel Johansson 1963-1972
Thore Adolfsson 1972-1991
Gunnar Sjöström 1992-2011
Christer Bäcker 2012-2021
Klas Andersson 2022-